Det ortodoxa kyrkoåret innehåller fyra fasteperioder. Därutöver betraktas onsdagar och fredagar som fastedagar året om. De olika fasteperioderna skiljer sig åt både till längd, stränghet och liturgisk innebörd.
Under fastan avstår man från kött- och mejeriprodukter i kosten, men perioderna är också en tid för botgöring och inre rening och en tid då vi försöker vara särskilt uppmärksamma på våra näras och käras behov, bli medvetna om våra egna brister och själsligen fördjupa oss i den kristna trons innebörd.
Fastorna förbereder de troende för en annalkande kyrklig högtid. Julfastan börjar i mitten av november, apostlafastan en vecka efter pingst och Gudsföderskans, Jungfru Marie, fasta infaller under de två första veckorna i augusti. Den viktigaste av fasteperioderna är den s.k. stora och heliga fastan som utgör en förberedelsetid inför påsken.